Sökte anslag i sista stund – fick 33 miljoner

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hade inte ens tänkt söka anslaget från Nation Institute on Ageing (NIA) – USA’s ledande myndigheten för forskning om Alzheimers sjukdom. Det är nämligen nationella pengar som i regel är vikta till amerikanska forskare. Men under en internationell konferens i USA förra sommaren, uppmanade en representant från NIA honom att göra en ansökan:
 
– Eftersom jag vet hur otroligt svårt det är att få pengar som huvudsökande om man inte är amerikan, tog jag inte det riktigt på allvar. Jag trodde kanske att hon var ny på jobbet och inte hade förstått de premisser som gäller för forskningsmedel, säger Oskar Hansson.
 
Efter lite korrespondens via e-post, där representanten var fortsatt positiv, satte Oskar Hansson sig tillsammans med forskargruppskollegorna Sebastian Palmqvist, Rik Ossenkoppele och Shorena Janelidze och arbetade på en ansökan under en intensiv vecka. Och nu ett år senare blir de belönade med tre miljoner dollar, för att undersöka hur de nya biomarkörerna (se nedan) för Alzheimers sjukdom fungerar i primärvården.
 
­– Ungefär 20 miljoner människor i världen är drabbade av Alzheimers sjukdom och vi i Sverige ligger i fronten när det gäller forskning. Eftersom vi också har ett bra och välorganiserat hälso- och sjukvårdssystem, ger det oss möjlighet att sätta upp den här forskningsstudien för att ta reda på om de blodmarkörer vi tidigare upptäckt, verkligen förbättrar diagnostiken inom primärvården.
 
För några år sedan gjorde Oskar Hansson med kollegor det stora genombrottet inom alzheimer-diagnostiken. Då visade hans forskargrupp att man med 90 procents säkerhet kan avgöra om en person kommer att utveckla Alzheimers sjukdom, genom att mäta biomarkörer, två protein i blodet (beta-amyloid och tau) samt kombinera detta med ett minnestest. I den nya studien ingår 25 vårdcentraler i Skåne, där ett blodprov tas från patienter som söker för minnessvårigheter eller kognitiva problem. Genom att mäta antalet tau-markörer får forskarna en första indikation på diagnos. Innan distriktsläkarna får ta del av provsvaret, sätter denne sin egen diagnos och sedan jämför forskargruppen om och hur de olika diagnoserna skiljer sig åt.
 
­– På det här sättet vill vi se om diagnostiken av Alzheimers i primärvården kan underlättas genom att använda blodprovet.
 
I USA är sjukvårdssystemet mer splittrat och man ligger inte lika långt framme när det gäller alzheimerforskning i primärvården. Det tror Oskar Hanssons är anledningen till att han som svensk forskare fått ett amerikanskt NIH-anslag. När hans forskargrupp, med Sebastian Palmqvist i spetsen, genomfört sin studie i Sverige, kommer de att dela med sig av sina erfarenheter till USA och även hjälpa flera amerikanska forskargrupper att sätta upp liknande studier.
 
­– I slutet av 2024 hoppas vi att det finns resultat som visar om och hur vi kan underlätta och förbättra diagnostiken av Alzheimers i primärvården. Detta är mycket lägligt med tanke på att de första sjukdomsmodifierande läkemedlen för sjukdomen nu börjar användas i klinisk praxis. De är redan godkända i USA och vi förväntar oss beslut i EU inom ett år, avslutar Oskar Hansson.