Det osynliga blir synligt
Nano betyder att något är extremt litet. En miljarddel av en meter. De celler som ska undersökas i ett transmissionselektronmikroskop måste först snittas till 50 nanometer – vilket motsvarar en tusendel av ett hårstrå. Sedan sorteras de pyttesmå snitten med hjälp av en liten pensel. En pensel vars strå består av en enda ögonfrans.
– Man skulle nästan kunna säga att det handlar om nano-carpaccio, skämtar Sebastian Wasserstrom.
Han är en av de biträdande forskarna vid infrastrukturen Lund University Bioimaging Centre (LBIC) och det är hans ögonfrans på penseln. De tunna snitten undersöks sedan i mikroskopet, där forskaren kan jämföra ultrastrukturen inuti enskilda celler för att till exempel se hur framgångsrik en medicinsk behandling är.
Idag ska Sebastian Wasserstrom dock använda svepelektronmikroskopet för att hjälpa en forskare med att undersöka en lunga från en frisk försöksperson. Men först måste den lilla vävnadsbiten prepareras på olika sätt och monteras på en aluminiumcylinder för att slutligen ”sputtras” – täckas – med metall. För att mikroskopet ska kunna skapa en bild måste ytan på lungan nämligen bli elektriskt ledande.
– Det här är mitt absoluta favoritmikroskop eftersom det är så likt fotografi – man använder skärpedjup, kontrast och skuggor precis som i svartvit fotografering.
Lungblåsornas håligheter syns i extrem upplösning på datorskärmen och med hjälp av kontrollpanelen kan Sebastian Wasser-strom ta bilder på lungan i mer än 20 000 gångers förstoring. Oftast sitter en doktorand eller postdoc från forskargruppen med och lär sig hur mikroskopet fungerar och en stor del av Sebastians Wasser-stroms arbete handlar om utbildning.
– Det är jättekul att möta så många typer av människor från skilda forskningsfält. Speciellt belönande är det ju när en forskare upptäcker något överraskande. För ett tag sedan var det några mikrobiologer som studerade antibakteriella peptider. När de med egna ögon fick se en massa döda bakterier på skärmen tyckte de att det var -betydligt häftigare än att få det presenterat i ett diagram.
Men det krävs mycket kunskap för att förbereda och behandla proverna inför mikroskopin och många inser inte hur mycket arbete som ligger bakom. Personalen på LBIC är viktiga för att underhålla och lära ut hur instrumenten hanteras på rätt sätt för att resultaten ska gå att lita på.
Nu har Sebastian Wasserstrom valt ut en bild på lungstrukturen som han skickar vidare till forskarkollegan Jonas Ahlstedt. Han jobbar med 3D-visualisering för de forskare som har ett behov av att vidare åskådliggöra sina resultat eller vill skapa 3D-animationer. I ett speciellt datorprogram med teknik från spel- och filmindustrin förvandlas den två-dimensionella bilden av lungan till ett interaktivt tredimensionellt objekt.
– Att kunna marknadsföra sig är viktigt för forskare inte minst i kommunikationen med anslagsgivare. Vi är ett inhouse-alternativ som är nära knutet till forskningsverksamheten och kan därför ha tätare kontakt med forskaren. Detta förenklar processen att visualisera det forskaren vill förmedla, säger Jonas Ahlstedt.
LBIC är en infrastruktur inom Lunds universitet
LBICS hemsida
Text: Åsa Hansdotter
Artikeln är tidigare publicerad i LUM 2023
