Då & Nu: Parkinsons sjukdom

Då:

Det var på Farmakologiska institutionen i Lund som den blivande nobelpristagaren Arvid Carlsson upptäckte signalsubstansen dopamin i slutet av 50-talet. Detta ledde till upptäckten att Parkinsons sjukdom orsakas av brist på dopamin i de områden i hjärnan som styr våra rörelser - en insikt som kom att bli nyckeln för att utveckla de första behandlingarna.
 
Grundforskningen vid Lunds universitet banade väg för att utveckla L-dopa, en symptomlindrande behandling som blev en revolutionerande förbättring för Parkinsonpatienter. Dessvärre förhindrar L-dopa inte nedbrytningen av nervcellerna.
 
Under 70-talet började Lundaforskaren Anders Björklund undersöka möjligheterna att transplantera dopaminceller tagna från aborterade foster till det område i hjärnan där de dopaminproducerade nervcellerna slutat fungera. 1987, under ledning av neurologen Olle Lindvall, utförde forskarna i Lund världens första transplantation av fosterceller till en Parkinsonpatient. Metoden spreds internationellt, om än i liten skala eftersom transplantationerna krävde tillgång till aborterade foster, något som också innebär etiska dilemman. Runt millenniumskiftet uppdagades dessutom ett antal fall i USA där opererade patienter uppvisade ofrivilliga rörelser.
 

Nu:

År 2010 bildades MultiPark, ett strategiskt forskningsområde som bedriver tvärvetenskaplig forskning om Parkinsons sjukdom vid Lunds universitet, med ett av målen att utveckla en stamcellsterapi för Parkinsons. Redan 2012 publicerade lundaforskarna Malin Parmar och Agnete Kirkeby en metod att odla fram transplanterbara dopaminceller från embryonala stamceller och har sedan dess arbetat för att tillverka dessa celler för användning i patienter.
 
Hösten 2022 innebar en milstolpe för andra generationens transplantationsforskning då Läkemedelsverket godkände en ny stamcellsbaserad klinisk studie. År av försök i labbet hade klargjort exakt vilka tillväxtfaktorer och signaler stamcellerna behöver för att utvecklas till dopamin-producerande celler. Lundaforskarnas banbrytande arbete har möjliggjort användandet av odlade stamceller för framtida transplantationer. På så vis slipper man använda celler från aborterade foster. Med rätt kunskap skulle cellerna också kunna skräddarsys för varje enskild patient.
 
Nu, 2023, har vi börjat undersöka säkerheten med denna metod och huruvida de transplanterade dopamincellerna från stamceller överlever i patienternas hjärnor och om de kan ersätta nervcellerna som gått förlorade vid sjukdomen. Detta är ett viktigt steg mot att tillgängliggöra cellterapi som en säker och effektiv behandling för stora patientgrupper, säger Malin Parmar.
 
 
Läs mer om transplantationer vid parkinsons sjukdom - en resa i tiden (MulitParks webbplats)
 
Information om Malin Parmar i Lunds universitets forskningsportal