Då & Nu: Äldre och åldrande
Vi lever längre och mår bättre. Andelen äldre i befolkningen ökar och idag är över en halv miljon av Sveriges befolkning över 80 år. Nu är det inte tal om ättestupor utan i stället forskning om äldre, åldrande, hälsa och livskvalitet.
Då:
I mitten på 1800 -talet var medellivslängden i Sverige runt 44 år för män och 47 år för kvinnor. Det finns många berättelser som handlar om att man knuffat gamla utför ett bergsstup, men det finns egentligen inga historiska belägg för att ättestupan någonsin har använts. I stället var det vanligt att äldre personer flyttade till sina barn när behovet av hjälp blev stort. Var man fattig eller saknade egna barn kunde kyrkan eller socknen hjälpa till med boende och vård i så kallade fattigstugor.
I början av 1900-talet började moderna åldersdomshem byggas och under 1950-talet byggdes ett system upp med så kallade hemsamariter, i kommunal regi.
Nu:
Idag är medellivslängden 81 år för män och 85 år för kvinnor och frågan om hur samhället ska tillgodose behoven i den åldrande befolkningen är mer aktuell än någonsin. Att fler kommer att leva längre är en positiv utveckling, vilket samtidigt ställer nya krav på såväl hälso- och sjukvården och socialtjänsten som samhället i stort. Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet, leder tvärvetenskaplig forskning om förutsättningarna för aktivt och hälsosamt åldrande. Hon vill öka kunskapen om att åldras ”vanligt” eller med utmaningar som exempelvis kronisk sjukdom eller funktionsnedsättningar. Forskningen handlar bland annat om hur man kan förbättra vardagen under åldrandeprocessen och om hur äldre kan involveras i forskningsprocessen.
Lyssna på podden med Susanne Iwarsson om åldrande (Vetenskap & hälsas webbplats)
Information om Susane Iwarsson i Lunds universitets forskningsportal