Lungsjukdomar

Vår forskning

Nya möjligheter att skydda luftvägarna

Ungefär var tionde svensk lider av astma, där allergisk astma dominerar och drabbar 85 procent av astmatikerna. Hos barn växer symtomen bort i hälften av fallen, men hos de resterande blir astman kronisk och kan vara mycket besvärlig. Vid Lunds universitet pågår en rad projekt inom astma och allergi, exempelvis undersöker forskarna hur kroppsegna proteiner kan skydda mot vävnadsskada. När celler skadas läcker starkt positivt laddade proteiner ut, vilka kan skada kroppens egna celler. Andra molekyler som kan variera sin negativa laddning kan ha skyddande effekter. Kunskaper om detta samspel kan leda fram till bättre möjligheter att skydda luftvägarna i samband med inflammation.

Lungans byggnadsställning ger viktig information

Den bindväv som formar den byggnadsställning som lungans celler växer på är en viktig del av lungan, vilket har blivit tydligare på senare år. När bindväven skadas och försöker reparera sig bildas ärrad lungvävnad, som blir stel. I en rad olika projekt vid Lunds universitet undersöker forskarna bindvävens komplexa sammansättning av olika celler, bland annat genom att detaljstudera vilket slags protein och kolhydrater som de olika bindvävscellerna tillverkar. Detta så kallade matrisom kan avslöja hur bindväven förändras vid olika sjukdomstillstånd.

Kroppens egna protein avslöjar cystisk fibros

En mycket allvarlig lungsjukdom är cystiskt fibros. Den beror på att en specifik jonkanal på cellerna fungerar dåligt eller saknas, vilket leder till att segt slem ansamlas i lungorna. I ett projekt studerar forskare vid Lunds universitet hur ett kroppseget protein kan fungera som markör för hur allvarlig sjukdomen är hos den som drabbats. Nitton unga patienter fick under ett halvår lämna upprepade upphostningsprov. Det visade sig att halten av proteinet gav en bra bild av graden av inflammation och av patienternas lungfunktion.

Att bromsa utvecklingen av KOL

Mer än en halv miljon svenskar lever med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, där 90 procent av fallen är orsakade av rökning. Den nedsatta lungfunktionen kan inte återställas, utan dagens behandling är inriktad på att bromsa sjukdomsutvecklingen. År 1973 upptäckte forskare vid Lunds universitet att individer med brist på ett ärftligt protein, alfa-1 antitrypsin, löpte ökad risk att drabbas av KOL, i synnerhet i kombination med rökning. Forskarna har tillsammans med internationella kollegor hittat en annan markör som är kopplad till ökad risk att drabbas av KOL. Att bättre förstå hur sjukdomen uppstår är ett steg mot att kunna ta fram nya läkemedel.

Vid Lunds universitet pågår också forskning för att ta fram bättre KOL-diagnostik. Med den nu använda metoden, så kallad spirometri, finns risk för överdiagnostik, främst hos de över 70 år. Det kan leda till oro och onödig behandling. I ett projekt har man utvecklat en metod där patienten andas in nanopartiklar som sedan andas ut igen. Genom att mäta hur stor andel av nanopartiklarna som fastnar i lungan, kan forskarna bedöma om lungan avviker från det normala och fånga upp förändringar som antyder lungskada eller KOL.

Att ersätta skadade lungor 

När lungan slutar fungera är transplantation den sista utvägen. Ungefär hälften av de som transplanteras drabbas av en kronisk avstötningsreaktion som kännetecknas av att de små luftvägarna täpps igen av bindväv. I en studie har forskare från Lunds universitet analyserat små vävnadsbitar, stora som ett tändstickshuvud, från 58 patienter som fick nya lungor. Sänkta halter av två ämnen avspeglade att avstötning var på gång, medan ökade halter av ett slags kollagen tydde på att det skedde en godartad reparation av lungvävnad. Tidiga signaler på avstötning öppnar för att sätta in behandling innan lungan är alltför skadad. I nästa steg vill forskarna ta fram markörer för att i blodprov kunna mäta avstötningen, istället för att ta lungbiopsier som är en mer omständlig process.

Det råder stor brist på donerade organ. Därför är ett annat viktigt forskningsspår att reparera skadad lungvävnad genom att aktivera de lungspecifika stamceller som bildar bindväv. Denna typ av celler hittades för första gången av forskare vid Lunds universitet och fyndet gjordes i lungvävnad som transplanterats hela sexton år tidigare. Forskarna arbetar för att hitta sätt att aktivera cellerna på plats och på så vis bygga upp skadad lungvävnad.

I ett annat projekt skapar universitetets forskare vävnad genom att kombinera syntetiskt material med biologiska celler som får växa i en bioreaktor. Här undersöks om så kallad 3D-bioprinting kan användas för att skapa komplexa vävnadsstrukturer som i förlängningen kan ersätta skadad lungvävnad.

Framtida utmaningar

Forskningen inom lungmedicin vid Lunds universitet ligger i framkant, men forskarna pekar på en rad utmaningar. Svårbehandlad astma är en stor sådan, där det är viktigt att hitta biomarkörer för att kunna följa graden av inflammation, men även för att studera effekten av behandling. Annan viktig forskning är att kartlägga markörer för att förutsäga skov vid KOL, något som är viktigt för att kunna behandla på ett optimalt vis. Nya och effektivare KOL-läkemedel behöver också utvecklas.

För alla lungsjukdomar är det önskvärt med ökad precision för att kunna individanpassa behandlingen. Och till slut, när lungvävnaden är alltför ärrad, behövs förutom bättre transplantationer, även nya tekniker för att med hjälp av exempelvis stamceller laga skadad lungvävnad.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning

Så kan du ge en gåva.