Vår forskning

Risk att drabbas av hjärtsvikt

En av tio som avlider är drabbad av hjärtsvikt, som är mycket svårt att behandla och som det i dagsläget saknas botande behandling för. De som drabbas löper hög risk att dö i förtid och den brist på ork som kommer av att hjärtat inte mäktar med att pumpa runt syresatt blod i tillräcklig mängd påverkar livskvaliteten. Hjärtsvikt är också ett stort problem vid diabetes. Det finns därför ett stort behov av mer kunskap om hjärtsvikt och vid Lunds universitet pågår sådan forskning. Forskarna undersöker bland annat varför sjukdomen uppstår. Ett annat spår är att se om det går att koppla speciella riskgener till ökad risk för hjärtsvikt. Tanken är att identifiera signalämnen i blodet, så kallade biomarkörer, som kan användas för att bedöma risken att drabbas.

Stroke och rehabilitering

Att på detta vis koppla riskgener till sjukdom är ett viktigt forskningsspår även vid stroke. Strokeforskningen vid Lunds universitet är världsledande och har bidragit till nya behandlingar som effektivt förebygger sjukdomen. Av de som överlever stroke, drabbas ungefär hälften av bestående funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att undersöka hur de drabbade ska kunna återfå så god livskvalitet som möjligt, och därför pågår forskning om rehabilitering och långsiktigt omhändertagande.

Vaccin mot åderförkalkning

Åderförkalkning beror på en inflammatorisk process i kärlväggen, och borde egentligen heta åderförfettning, eftersom det är lipider som ansamlas. När dessa oxideras, eller härsknar, bildas så kallade plack. Faran består i att inflammation bryter ner bindväv, som gör att placken brister. Då kan delar av plack föras vidare i blodbanan och täppa till finare kärl. Sjukdomsprocessen förvärras av att immunceller uppfattar oxiderade lipider i placken som främmande och driver på inflammationen.

För att bättre förstå och kunna påverka detta samspel pågår forskning vid Lunds universitet för att försöka lära immunsystemet att lipiderna i placken inte är främmande. Detta görs genom att utveckla toleransvaccin, som liknar de man i dag använder vid allvarliga allergier. Det är också känt att de som har denna typ av inflammation i kärlväggen kan ha god hjälp av läkemedel som kallas statiner, men denna typ av behandling skyddar endast i hälften av alla fall. Behovet av nya behandlingar är därför stort.

Vid Lunds universitet utvecklas även nya bildtekniker som utnyttjar ultraljud för att kunna avgöra vilka plack som är farliga. I Lund finns en av världens största biobanker med patientmaterial som kan användas för att kartlägga vilka mekanismer som gör plack instabila och farliga. Sådan kunskap kan i framtiden komma att förebygga allvarlig sjukdom.

Världsunik satsning på skräddarsydda behandlingar

SCAPIS är en världsunik forskningssatsning som omfattar 30 000 slumpmässigt utvalda män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Projektet leds av en nationell projektgrupp där flera forskare vid Lunds universitet ingår. Syftet är att bättre kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, att ta fram skräddarsydda behandlingar samt effektivare förebyggande åtgärder. I en enkätundersökning med drygt 5 200 Malmöbor visade SCAPIS att människor med positiv livssyn har bättre kärlhälsa och lägre BMI än de som ser dystert på tillvaron. Bland de mest negativa var andelen med åderförkalkning 11 procent fler än bland de som var mest positiva.  Delresultatet har fått stor uppmärksamhet, bland annat i medier, men det krävs mer forskning för att förstå vad sambandet beror på.

Artificiell intelligens förbättrar hjärttransplantation

Ett annat viktigt forskningsfält rör hjärttransplantationer, där Lunds universitet ligger långt framme. En transplantation från en avliden donator kan vara sista chansen när en patients hjärta inte längre fungerar. Här pågår bland annat forskning för att på ett bättre sätt kunna para ihop ett tillgängligt hjärta med rätt patient. En bättre matchning mellan givare och mottagare minskar risken för att patientens immunsystem uppfattar det nya organet som främmande. Detta leder till minskad risk för avstötning och att det går att använda lägre doser av immunhämmande läkemedel.

I detta arbete har forskarna använt artificiell intelligens (AI) och så kallad maskininlärning, för att ur enormt stora datamängder hitta mönster och sortera fram de markörer som är viktigast för matchningen och som ger bäst resultat. Fördelen med AI och maskininlärning är att ju mer systemet får träna, desto bättre blir det. Det märktes bland annat från ett av resultaten då algoritmen utifrån 267 variabler rekommenderade en annan matchning mellan hjärta och patient än vad läkare skulle välja. Enligt forskarna kan systemet komma att fungera som ett beslutsstöd för läkarna.

Framtida utmaningar

I samhället håller sjukdomsscenariot när det gäller hjärt-kärlsjukdom på att ändra karaktär. Bättre behandlingar generellt leder till längre liv, men en ny riskfaktor är att gamla mediciner vid hjärt-kärlsjukdom inte är lika effektiva i en åldrande befolkning. Därför behöver nya läkemedel utvecklas.

Den hjärt-kärlforskning som bedrivs vid Lunds universitet spänner från grundforskning till patientnära projekt och är av hög kvalitet. Steg för steg ger dessa insatser förutsättningar för bättre diagnoser och nya behandlingar.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning

Så kan du ge en gåva.