Diabetes

Vår forskning

Skapa nya celler för mer insulin

En grundläggande frågeställning forskarna söker svar på är varför de så kallade betacellerna i bukspottkörteln inte frisätter tillräckligt av det blodsockerreglerande hormonet insulin. Här finns flera forskningsspår vid Lunds universitet, där ett är att skapa nya celler som kan ersätta de som inte fungerar – en möjlig strategi på lång sikt.

Individanpassad behandling

En banbrytande studie som bedrivs vid Lunds universitet är ANDiS, Alla Nya Diabetiker i Skåne, som av forskarna beskrivs som en guldgruva. I denna unika studie ingår mer än 90 procent av alla nyinsjuknade vuxna i Skåne och sedan 2008 har det gått att följa nästan 14 000 patienter. Genom att ta en rad prover på exempelvis insulinproduktion och blodsockernivåer, har forskare vid Lunds universitet lyckats urskilja fem olika undergrupper av patienter. Mönstret som kunde ses hos svenska patienter har nu bekräftats genom två andra studier, från Storbritannien och Danmark.

Resultaten väckte stor uppmärksamhet världen över, eftersom studien ifrågasatte den sedan länge etablerade uppdelningen i två typer av diabetes. Att på ett mer finjusterat vis klassificera sjukdomen gör det exempelvis lättare att skilja ut vem som kan klara sig med mildare behandling eller vilka som löper ökad risk att drabbas av följdsjukdomar. I nästa steg vill forskarna undersöka vilka genetiska markörer som kan kopplas till olika undergrupper av sjukdomen för att kunna förutspå sjuk domsförloppet. Detta är ett exempel på hur forskningen kan leda fram till individanpassad behandling, alltså rätt behandling till rätt patient, i syfte att behandlingen ska vara så effektiv som möjligt och samtidigt ge minimalt med biverkningar.

Cellbank ger unik bild av sjukdomsprocessen

Lunds universitet samarbetar med Uppsala universitet sedan 2010 i olika projekt med målet att studera allt från genetiska faktorer och hur de samverkar med miljön, till sjukdomsmekanismer i de insulinproducerande cellerna och omkringliggande vävnader. Tack vare samarbetet har det bland annat gått att bygga upp världens största biobank med vävnad från bukspottskörteln som innehåller de insulinproducerande betacellerna. Mer än 300 vävnadsdonatorer har bidragit. Att kunna undersöka dessa cellers olika egenskaper har varit ovärderligt och materialet har utgjort stommen för många vetenskapliga rapporter. Diabetes är en artspecifik sjukdom, vilket innebär att man inte alltid kan översätta resultat från djurstudier till människa. Forskningen kräver därför patientmaterial. Biobanken vid Lunds universitet ger forskarna tillgång till vävnad från människa. En annan möjlighet, som etablerats vid Lunds universitet, är forskning på hudceller som samlats in från patienter med diabetes. Dessa hudceller kan omprogrammeras till stamceller och sedan vidare till exempelvis insulinproducerande celler. Cellerna ger forskarna en unik bild av sjukdomsprocessen i celler från den sjuka människan.

Vem utvecklar diabetes och varför?

I en annan studie – TEDDY – som startade 2004, ingår mer än 5 000 barn från Skåne, USA, Finland och Tyskland. Forskarna från Lunds universitet och andra lärosäten samlar in mängder av material, bland annat navelsträngsblod, för att undersöka de så kallade autoantikroppar som finns vid typ 1-diabetes. Deltagarna följs över lång tid och frågan som forskarna vill besvara är vilka som utvecklar diabetes och varför.

Framtida utmaningar

En stor utmaning är att få allmänheten att förstå hur allvarlig sjukdomen är. Diabetes är ett stort intrång i livet både för patienter och anhöriga, då allt behöver regleras så att blodsockret hålls stabilt – något som påverkar intag av mat och dryck, resande och fysisk aktivitet. Unga är särskilt sårbara, speciellt under tonårstiden då man vet att risken att missköta sin medicinering ökar.

Det finns också en felaktig uppfattning att den som drabbas ”får skylla sig själv”. Den variant som traditionellt kallas typ 1-diabetes drabbar barn och här spelar okända miljöfaktorer en viktig roll. Det är fortfarande oklart varför vissa drabbas och varför sjukdomen blir allt vanligare. Den form som kallats typ 2-diabetes orsakas av ärftliga faktorer i kombination med miljöfaktorer, där de senare kan påverkas av ändrad livsstil. Viktiga forskningsfrågor att reda ut är vilka de bakomliggande orsakerna till sjukdomen är och varför vissa individer drabbas medan andra som lever under samma omständigheter klarar sig.

Som nämnts tidigare är individanpassad behandling viktig vid diabetes, eftersom det inte fungerar att använda samma behandlingsrutin för alla patienter. Kan nya läkemedel ge liknande effekt som man har sett att fysisk aktivitet ger och är det i så fall ett alternativ för de patienter som inte kan träna? Går det att ta fram läkemedel som ger förbättrad effekt av det insulin som patientens betaceller trots allt producerar? Slutligen är en utmaning att vända trenden och minska antalet sjukdomsfall, alltså att utröna vilka förebyggande insatser som har bäst effekt. Många frågor återstår att besvara där svaren bara kan tas fram via forskning av hög kvalitet.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning

Så kan du ge en gåva.