Infektionssjukdomar

Vår forskning

Nya sätt att bekämpa tuberkulos

Bland bakterieinfektioner är tuberkulos den enskilt dödligaste, med 4 500 dödsfall varje dag i världen. Eftersom sjukdomen oftast kan botas med antibiotika är dålig diagnostik och brist på läkemedel i utsatta områden några av orsakerna bakom de höga dödssiffrorna. Det har också uppstått resistenta stammar, där bakterierna till följd av illa genomförd behandling utvecklat motståndskraft mot olika slags antibiotika. Därför krävs nya angreppssätt. I ett projekt testas så kallade antibakteriella peptider, korta proteinbitar, som har effekt mot tuberkulos. Det är ett helt nytt koncept och kan vara en möjlig väg att behandla resistent tuberkulos.

Vacciner vid luftvägsinfektion

Luftvägsinfektioner som orsakas av bakterier är mycket vanliga hos barn och äldre och kan leda till både svår sjuklighet och dödsfall. I flera projekt vid Lunds universitet kartläggs olika typer av luftvägsbakterier och hur de interagerar med människans immunförsvar. Bättre förståelse för denna interaktion kan leda till utveckling av nya vacciner, som är den mest effektiva metoden för att förebygga infektionssjukdomar.

Diagnos av sepsis

När en infektion i kroppen blir livshotande kallas det för sepsis, vad man förr kallade blodförgiftning. I Sverige insjuknar årligen ungefär 40 000 personer i sepsis och 10–20 procent av dessa avlider. Vid sepsis överreagerar kroppens immunförsvar på infektionen och den reaktionen kan skada kroppens organ. Förloppet kan gå väldigt fort. Detta drabbar främst människor som redan är försvagade av underliggande sjukdom, exempelvis cancer, diabetes och njursvikt, men även friska människor kan insjukna i svår sepsis.

Vid Lunds universitet pågår en kartläggning av de proteiner som frisätts från olika organ som skadas vid sepsis. Tanken är att dessa proteiner sedan ska kunna användas som markörer för att upptäcka och följa förloppet vid sepsis hos personer som söker sjukvård. Bättre diagnostik ger möjlighet att snabbare kunna sätta in behandling och specifika sepsismarkörer gör det också möjligt att följa hur behandlingen fungerar.

Ett annat forskningsspår är att studera kroppsegna peptider som tycks kunna dämpa kroppens reaktion på infektion och på så vis hämma den skadliga inflammatoriska processen. Förhoppningen är att dessa upptäckter i förlängningen ska leda till nya läkemedel.

Nya läkemedel mot HPV

En vanlig virusinfektion är humant papillomvirus, HPV, som i stort sett alla sexuellt aktiva drabbas av någon gång under livet. I sällsynta fall kan dessa infektioner ge upphov till cancer i livmoderhalsen, men även leda till andra former av cancer, som tonsillcancer, en diagnos som ökar i Sverige och i västvärlden. Att bättre förstå hur HPV-virus fungerar, och varför det dröjer sig kvar i kroppen, är ett prioriterat forskningsområde. Det finns vaccin som skyddar mot de farligaste papillomvirusen, men täckningsgraden globalt varierar stort. Det vore därför en stor fördel att få fram läkemedel för att kunna behandla infektionen, innan den utvecklas till cancer.

Bättre kunskap om hiv-behandling

I dag lever 37 miljoner människor i världen med hiv och 2 500 personer smittas varje dag. Medan smittspridningen i vissa delar av Afrika visar en nedåtgående trend ökar spridningen i andra delar av världen, särskilt i Centralasien och Ryssland. Sedan 2010 har forskare vid Lunds universitet byggt upp en forskningsstation i Etiopien, i samverkan med etiopiska medarbetare. I ett av många projekt som bedrivs vid forskningsstationen är syftet att ta fram en bättre metod för att mäta effekten av bromsbehandling mot hiv. Vanligen mäts mängden viruspartiklar i blodet, men i länder med begränsade resurser är sådana metoder alltför komplicerade att använda. Därför studerar forskarna om ett speciellt protein i blodet kan användas som en ny markör för att mäta utfall av hiv-behandling.

I ett annat projekt har forskare följt personer med en variant av hiv, hiv-2, i Guinea-Bissau under hela 23 år. Tidigare har hiv-2 ansetts vara mildare än hiv-1. Den nya studien visar att personer med hiv-2 drabbas av infektioner och aids i samma utsträckning som sker vid hiv-1, men att förloppet är långsammare. Enligt forskarna visar resultaten att det krävs tydligare rekommendationer om att sätta in bromsbehandling för alla med hiv, oavsett variant.

Framtida utmaningar

Världen står inför flera utmaningar när det gäller infektionssjukdomar; den ökande antibiotikaresistensen och en åldrande befolkning där sjukdomar på olika sätt försämrar individens möjlighet att hantera infektioner. En annan utmaning är sjukdomar som sprids med insekter, som malaria, zikavirus, denguefeber och gula febern. Den globala uppvärmningen medför att de insekter som bär på dessa smittämnen kan sprida sig till nya platser. För att vinna kampen mot infektioner i världen krävs samarbete mellan kliniknära forskare och grundforskare. Sådana samarbeten kan ge upphov till nya och innovativa lösningar på dessa brännande problem.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning

Så kan du ge en gåva.