Åldrande och hälsa

Vår forskning

Ökad kunskap om det normala åldrandet

Vid Lunds universitet pågår en nationellt unik befolkningsstudie kallad Gott Åldrande i Skåne (GÅS) till vilken 4 500 deltagare mellan 60 och 100 år har anslutit sig sedan 2001. Syftet med forskningen är dels att skapa ökad kunskap om det normala åldrandet, dels att bidra till en bättre behandling av äldre. Forskarna mäter bland annat kärlhälsa, kognitiv förmåga samt njur- och lungfunktion. För att förstå de mekanismer som ligger bakom sjukdomsutveckling hos de över 80 år används ny högteknologisk teknik som genetiska markörer, proteinmarkörer, genomik, proteomik och röntgenteknik med MR. Faktorer som förklarar hur det går att behålla livstillfredsställelse när man är äldre kartläggs. Kunskap från studien är tänkt att användas i nya nationella riktlinjer för behandling av njursvikt och lungsjukdom samt högt blodtryck hos äldre. Pågående forskning förväntas även öka kunskapen om hur akut behandling av äldre kan förbättras, särskilt för sköra äldre med multisjuklighet.

Fallolyckor är dödliga

Ett annat viktigt forskningsområde som rör äldre är fallolyckor. Varje år avlider inte mindre än mellan 1500 och 1800 personer som ett resultat av fall. Flera av dessa dödsfall går att förebygga. Till riskerna hör felaktigt doserade läkemedel, sviktande syn och hörsel, dålig balans och muskelsvaghet samt fallrisker i bostaden. Att en person fallit tidigare är en varningsklocka att ta på allvar. Enligt forskarna ska man i dessa fall omedelbart ta reda på varför, och åtgärda problemet. En effektiv åtgärd är speciella fallmottagningar, men det finns också ett stort behov av hälsofrämjande insatser för att till exempel öka kunskapen om vikten av fysisk aktivitet.

Social gemenskap – en friskfaktor 

Vid Lunds universitet studeras även faktorer som påverkar äldres livskvalitet. En persons diagnos är inte avgörande, utan det är framförallt graden av funktionsnedsättning samt symtom, som trötthet, ångest eller smärta, som spelar roll. En viktig friskfaktor är social gemenskap. Här kan kommunerna bidra, exempelvis genom att sörja för sådant som färdtjänst, fria kollektivtrafikresor och föreningsliv.

Tvärvetenskaplig forskning

Det pågår också omfattande tvärvetenskaplig forskning inom en rad olika områden, där forskarna undersöker åldrande och boende, attityder gentemot äldre och åldrande, åldrande och teknik samt åldrande och funktionsnedsättning. Här samarbetar forskare inom medicin och hälsa, teknik, samhällsvetenskap och juridik. Forskningen kännetecknas av att företrädare för äldre och andra intressegrupper aktivt medverkar i forskningsprocessen och förmedlandet av ny kunskap.

Är äldre teknisk okunniga? 

Vilka attityder till teknik har olika generationer och hur använder de olika typer av teknik? Äldre ses ofta som tekniskt okunniga, men en 90-åring har under livet upplevt en rad olika tekniksprång, medan en 30-åring har begränsad erfarenhet, som av mobiltelefonins utveckling till smarta telefoner. Många av de som pensioneras i dag har använt mobiler och datorer i sin yrkesutövning under många år, men frågan är hur tekniska lösningar ska anpassas för att möta specifika önskemål och behov bland den heterogena gruppen av äldre.

Hinder i hemmet

Varje år kostar individuella bostadsanpassningar över en miljard kronor i Sverige, ett resultat av att de bostäder som finns inte fungerar för äldre. I ett projekt studeras samspelet mellan olika aspekter av bostaden och individer och grupper i den åldrande befolkningen. Studier bland olika åldersgrupper visar att såväl bostadens utformning som äldres egna uppfattningar om hemmet har betydelse för exempelvis depression, självständighet, behovet av hjälp och risken för att falla. Andra delprojekt visar på de utmaningar som personer som åldras med Parkinsons sjukdom eller ryggmärgsskada möter i sitt boende.

Forskare vid Lunds universitet samarbetar även med forskare i andra EU-länder. I en svensktysk bostadsstudie med drygt 800 deltagare som var 80 år eller äldre kunde forskarna visa på de hinder i bostaden som främst orsakar problem. Exempel är högt placerad förvaring i köket och höga trösklar eller trappsteg vid bostadens entré. Att ta bort dessa hinder i samtliga bostäder i Sverige skulle kosta cirka 750 miljoner kronor. Enligt forskarnas beräkningar skulle dock den årliga besparingen av minskad hemtjänst hamna på runt 600 miljoner, vilket innebär att kostnaden är intjänad efter drygt ett år.

Framtida utmaningar

Att fler kommer att leva längre som äldre är en positiv utveckling och den framstående forskningen på området vid Lunds universitet bidrar med nödvändig kunskapsbas som ger fler äldre möjlighet att leva ett hälsosammare liv med högre livskvalitet.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning

Så kan du ge en gåva.