Den här förmiddagen har Johan Bengzon, överläkare och adjungerad professor i neurokirurgi, träffat patienter som behandlas för allvarliga hjärntumörer. Nu möts vi i forskningslabbet mitt emot mottagningen, på Lunds universitets medicinska fakultet.

– Att ha möjlighet att gå tvärs över gatan och forska om dessa tumörers DNA efter att mött patienterna känns oerhört värdefullt. Kul är fel ord, men det är
starkt motiverande. På sikt kan detta hjälpa de som drabbas, säger Johan Bengzon.

Enkelt uttryckt vill han programmera om hjärntumörceller innan de är färdigutvecklade, så att dessa blir mindre elakartade. Hans forskargrupp vid Stamcellscentrum i Lund var bland de första i världen att se att det finns normala celler i kroppen som naturligt dras mot byggs in i hjärntumörer.

– Vi vill utnyttja de här cellerna likt trojanska hästar, för att attackera tumörerna. Vi genomför djurstudier för att utveckla tekniken till en behandling av patienter,
säger Johan Bengzon.

Det ekonomiska stödet från Viveca Jeppsson har inneburit att Johan Bengzon kunnat skaffa modern apparatur som gör det möjligt att studera hjärntumörernas
stamceller mer i detalj. Det gav också möjlighet att anställa ytterligare en forskare.

"Donationerna gjorde att jag vågade satsa. Tack vare dem kunde vi investera i fin utrustning som fler forskare kan dela på."

– Donationerna är nyckeln till att jag vågade satsa. Tack vare dem fick vi möjlighet att investera i fin apparatur, utrustning som fler forskare kan dela på. Vi tycker att det är väldigt positivt och inspirerande med det engagemang som Viveca visar.

Även Mattias Belting, överläkare och professor i medicinsk forskning med inriktning mot klinisk onkologi, forskar på allvarliga hjärntumörer, framför allt deras kommunikation med omgivningen. Gruppen är ledande inom exosomer, dvs. ett nyupptäckt kommunikationssystem i tumörer. Han liknar cancercellerna vid parasiter, som möblerar om i sin omgivning med syftet att invadera och sprida sig. När en sådan här aggressiv cancer utvecklas utsätts tumörcellerna för stress. En del celler klarar inte av den stressen, utan dör. Och just vad det är som gör att en del tumörceller anpassar sig, men inte andra, har Mattias Belting intresserat sig för.

– Stressen är tumörcellernas akilleshäl. Kan vi förstå vilka mekanismer som ligger bakom deras förmåga eller oförmåga att anpassa sig, kan vi hitta nya sätt att bekämpa cancern på, förklarar Mattias Belting.

Stödet från Viveca Jeppson har bland annat lett till att han kunnat investera i apparatur för avancerad mikroskopi och bildanalys, något forskargruppen använder för att studera tumörcellernas kommunikation.

–Ingen annan forskargrupp i Norden hade en sådan avancerad apparatur när vi skaffade den. Tack vare den kan vi observera tumörcellerna i högre

upplösning. Det är som att se in i en ny värld, och vi har observerat saker vi inte kunnat förr. Vi har också kunnat anställa en forskare som nu arbetar i projekten. Det sammantaget har lyft forskningen till en ny nivå.

Forskargruppen har lyckats identifiera nya ytproteiner på tumörceller. Mattias Belting hoppas att detta på sikt ska kunna leda till nya antikroppsbaserade läkemedel, som ska kunna erbjuda en riktad behandling mot tumörceller.

– Tack vare Vivecas stöd har vi kunnat driva våra projekt framåt med ökad kraft, konstaterar Mattias Belting.

Text: Tove Smeds