– Det tyckte vi var intressant att se. Spannet i kroppsstorlek mellan de spelare som deltagit i studien sträcker sig mellan drygt 50 kilo till närmare 90. Men vi såg inget samband mellan kroppsvikt eller längd och hur positivt man ställde sig till tacklingar, säger Amanda Lahti, förstaförfattare till den forskningsartikel som publicerats i Journal of Strength and Conditioning Research.
ST-läkaren Amanda Lahti forskar inom allmänmedicin vid Lunds universitet och jobbar även som lagläkare åt MFF:s herrlag*. För några år sedan var hon lagläkare i hockeylaget Malmö Redhawks där hon lärde känna målvakten Oscar Alsenfeldt. Han blev sedan sportchef för Svenska damhockeyligan, SDHL. När de tillåtna tacklingarna kom 2022 hörde han av sig till Amanda Lahti.
– Han var nästan förtvivlad och sa att ”det kommer att bli en massa skador av det här”. Men jag sa att det där vet vi inte, det är något vi måste titta på metodiskt och vetenskapligt, berättar Amanda Lahti.
Nu har den ansatsen resulterat i en första artikel. Materialet till studien samlades in i form av en enkät, som 159 av de 225 spelarna i Svenska damhockeyligans tio lag valde att besvara.
Den här studien ger viktiga referensvärden. De kan ligga till grund för mer forskning om utvecklingen av fysiska förutsättningar inom ishockeyn
Spelarna fick uppge ålder, vikt, längd, hockeyerfarenhet och spelarposition (målvakt, ytterforward, center eller back). De skulle även svara på två frågor om tacklingar: ”Vad tänker du om att tacklingar nu tillåts i SDHL?” med svarsalternativen ”bra, dåligt eller vet ej”.
Den andra frågan löd ”Tror du att antalet skador inom damhockey kommer att öka efter att tacklingar blivit tillåtna?” (svarsalternativ: ja, nej, vet ej).
88 procent uppgav att de var positiva till tacklingarna. 64 procent sa att de inte trodde att skadorna skulle bli fler. Inte heller där syntes det någon skillnad i hur en nättare byggd spelare svarade jämfört med tyngre spelare.
I studien resonerar författarna om att spelarna känner att tacklingar är något som kan gynna damhockeyn generellt – och därför får det spela mindre roll om de personligen gynnas eller inte. Man får ”ta en för laget”.
Olika syn på tacklingar avseende gällande män och kvinnor
Innan tacklingar började tillåtas 2022, rullade debatten fram och tillbaka. Ur ett jämställdhetsperspektiv finns det flera sätt att se detta på. Hockeytjejer borde få samma förutsättningar som killarna, anser vissa – med lika hårda tag och därmed en hockey som enligt många blir publikt roligare att följa. Andra tycker att hockeydamerna, fysiskt mindre starka som de är, inte ska behöva pressas att följa i männens spår för att duga som elitidrottare.
– Men vi kan ju lika gärna fråga oss ”varför skyddar vi inte killarna bättre?”, Tacklingar kan resultera i förödande skador, framför allt mot huvudet – även hos herrspelarna, säger Amanda Lahti.
Ett faktum, tillägger hon, är att kollisioner (där tacklingar räknas in) är den vanligaste orsaken till hockeyskador, både bland män och kvinnor. Tidigare studier har visat att när tacklingar gjorts otillåtna i vissa åldersspann i nordamerikanska manliga juniorlag, har antalet skador ungefär halverats.
Kvinnospecifika faktorer kopplat till skador
Amanda Lahtis och kollegornas forskning följs noga från framför allt de stora nordamerikanska hockeyländerna USA och Kanada. Eventuella följder av tacklingar i svensk damhockey kan komma att spela stor roll för hur de länderna ställer sig till att själva införa damtacklingar.
Nu riktar Lundaforskarna sitt fokus mot själva skadorna: kommer de att bli fler till följd av tacklingarna, och vilket slags skador är det då som rapporteras in?
Hjärnskakningar är inte ovanliga inom hockey. Korsbanden är inte lika utsatta som inom exempelvis fotboll men inom damfotboll har studier visat samband mellan korsbandsskada och menscykel. Det är angeläget att studera betydelsen av kvinnospecifika faktorer kopplat till skador, berättar Amanda Lahti.
Tidigare ojämlik kartläggning av hockey
Damhockeyn i världen är väldigt ung jämfört med herrsidan. Hockeyherrarna är många fler, och deras fysik har kartlagts och utvärderats under decennier. Detta har bland annat lett till att tyngre herrspelare oftare spelar på en försvarande backposition och lättare spelare oftare är forwards (anfallare).
Amanda Lahti tror att en sådan fysisk evolution kan bli verklighet även på damsidan - om sporten fortsätter locka allt fler och får mer samma förutsättningar son herrarna. Hon jämför med damfotbollen, där just en sådan utveckling varit tydlig på senare år.
– Den här studien ger viktiga referensvärden. De kan ligga till grund för mer forskning om utvecklingen av fysiska förutsättningar inom ishockeyn, säger Amanda Lahti.
**Efter artikeln publicerades har Amanda Lahti meddelat att hon slutar som lagläkare för att fokusera på sitt arbete som ST-läkare och sin forskning.
