Emily Sonestedt universitetslektor och docent inom nutritionsepidemiologi och Suzanne Janzi, doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, svarar på frågor om studien som är publicerad i Frontiers in Public Health.
Vilka olika sockerkällor undersökte ni?
I den här studien undersökte vi sockerkällor i tre grupper:
- Sötade drycker (läsk och fruktdrycker men inte rena fruktjuicer)
- Godsaker (bakverk, glass, godis och choklad)
- Toppings (strösocker, honung, sylt och marmelad)
Vad ville ni undersöka?
Vi ville undersöka sambandet mellan sockerkonsumtion och risken för olika hjärt- och kärlsjukdomar. För att göra detta använde vi data från två stora kohortstudier: den Svenska mammografikohorten* och Kohorten av svenska män**. Dessa studier hade använt enkäter för kost, som samlades in 1997 och 2009. Vi var särskild intresserade av att undersöka olika källor för tillsatt socker. Toppings innehåller väldigt lite fett och protein, medan godsaker tenderar att ha en högre fetthalt. Vi antog att godsaker var mer benägna att överkonsumeras än toppings. Eftersom flytande socker har föreslagits omsätts annorlunda i kroppen än fast socker och vara lättare att överkonsumera ville vi studera sötade drycker separat.
Vad kom ni fram till?
Vi fann att intag av söta drycker visade starkare samband till hjärt-kärlsjukdom än någon annan form av socker. Den gruppen som drack mest sötade drycker hade signifikant ökad risk för ischemisk stroke, hjärtsvikt, förmaksflimmer och bråck på bukens kroppspulsåder. Samtidigt visar vår studie att för de personer som konsumerade mycket godsaker, fanns ett omvänt samband. Den grupp som konsumerade godsaker ibland, dvs mer än två gånger i veckan, hade mindre risk för alla de sjukdomar som vi undersökte, än de som inte åt några godsaker alls. För toppings såg vi inget tydligt samband.
Är läsk därför farligare än andra sockerkällor?
Det verkar vara lättare att få i sig stora mängder energi genom att dricka sockrade drycker. Flytande socker, som finns i läsk och saft, ger troligtvis mindre mättnad än när man äter socker i fasta former. Detta kan potentiellt leda till överkonsumtion, vilket ökar kaloriintaget och blodsockernivåerna. Dessutom konsumeras läsk oftast mer regelbundet, vilket gör det lättare att rapportera hur mycket man dricker, medan konsumtionen av godsaker kan vara svårare att komma ihåg.
På vilket sätt kan det vara fördelaktigt för hälsan att äta enstaka godsaker?
Vi såg högst risk för ohälsa hos dem som inte åt några godsaker alls. Det kan tyckas lite märkligt, men det har man sett i andra studier också. Vi har till exempel tidigare sett samma samband i en annan kohort från Sverige nämligen Malmö Kost Cancer-studien. En orsak kan vara att de som inte äter socker alls, gör det på grund av till exempel hälsoproblem. Om man äter godsaker då och då däremot, kan det tyda på ett rikt socialt liv som man sedan tidigare vet är en skyddsfaktor för sjukdom.
Gäller er studie svenskar eller kan resultaten appliceras på andra populationer?
Våra resultat baseras på en svensk population. Andra länder kan ha andra kost- och livsstilsvanor än vår befolkning. Vi svenskar är ett godisälskande folk och fika är en del av den svenska kulturen. Sambandet med sötade drycker är ganska etablerat, men det behövs mer forskning för att fullt ut förstå varför olika sockerkällor kan ha olika effekter på hjärthälsan, särskilt i andra delar av världen.
Vad menas med att ni tog hänsyn till andra faktorer i er studie? Och vilka var det?
Vi vet att de som äter mycket socker även har andra riskfaktorer. Vi justerade för en rad olika faktorer, som energiintag, utbildning, BMI, alkohol och rökning. Trots det fanns det tydliga samband mellan sockerkonsumtion och sjukdomsrisk.
Vad menas med att det inte finns ett orsakssamband mellan socker och hjärt-kärlsjukdomar?
Den aktuella studien är en så kallad observationsstudie och därför kan vi egentligen inte slå fast något orsakssamband. Tidigare forskning har dock också visat på ett samband mellan en hög läskkonsumtion och en förhöjd risk för olika sjukdomstillstånd. Men det är möjligt att detta är ett indirekt samband. Att personer som dricker mycket läsk har en mer ohälsosam livsstil i allmänhet, och att det därmed inte är läsken i sig som ökar risken.
