Fördelarna med träning är många: det är bra för våra blodkärl, skelettet och vårt psykiska välbefinnande samtidigt som det minskar risken för flera av de stora folksjukdomarna. Nu har forskare lite oväntat sett att även risken att utveckla epilepsi kan påverkas.
Strax under 1 procent av Sveriges befolkning har en epilepsidiagnos och årligen nyinsjuknar cirka 5 000 personer, huvudsakligen barn och vuxna över 65 år. I studien ledd av forskare vid Lunds universitet som publiceras i Sports Medicine Open den här veckan har forskarna följt drygt 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan 1989-2010 och jämfört dem med en lika stor grupp från övriga befolkningen som inte åkt Vasaloppet. Resultaten visar att risken att drabbas av epilepsi var hälften så stor hos Vasaloppsåkarna, efter 20 års uppföljning (se faktaruta).
– Vi ser att risken att få diagnosen epilepsi var lägre i alla ålderskategorier hos Vasaloppsåkarna och effekten syns både hos män och kvinnor, oavsett sysselsättningsgrad och utbildningsnivå. Risken att få epilepsi var dessutom lägst bland de åkare som körde snabbast i skidspåret, säger docent Christine Ekdahl Clementson, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, som lett studien.
Det är sedan tidiga känt att gruppen Vasaloppsåkare har en mer aktiv livsstil, röker mindre och äter frukt och grönsaker mer regelbundet, jämfört med övriga befolkningen.
– Denna stora kohortstudie på Vasaloppsåkare ger goda möjligheter att undersöka hur insjuknandet av många olika sjukdomar kan skilja sig mellan fysiskt aktiva personer och ett gränssnitt av befolkningen i stort. Det går inte att ge svar på orsakssamband, men effekten beror troligtvis på personernas träningsvanor och livsstil, säger Christine Ekdahl Clementson.
En vanlig riskfaktor för epilepsi är stroke. Skulle skillnaderna mellan grupperna kunna bero på att Vasaloppsåkarna inte drabbades av stroke i lika stor utsträckning och därmed inte utvecklade epilepsi?
– Stroke är en känd riskfaktor för epilepsi och det är tidigare visat att gruppen Vasaloppsåkare mer sällan utvecklar stroke. Men stroke skulle kunna förklara max en fjärdedel av den minskning vi ser. För att säkert veta de primära orsakerna till den tydliga minskningen av antalet som drabbas av epilepsi krävs andra typer av studier, säger Christine Ekdahl Clementson.
Forskarna har också i en mindre experimentell studie undersökt hur möss med en genetisk epilepsiform påverkas av träning. I vanliga fall utvecklar mössen epilepsi vid 2-3 månaders ålder. I den grupp möss som fick träna fram tills de var två månader gamla minskade antalet epileptiska anfall med hälften, dessutom sköts sjukdomsförloppet upp. Forskargruppen har i tidigare djurstudier visat att denna genetiska epilepsiform orsakar en inflammation i hjärnan strax innan anfallen debuterar. De möss som tränade hade dock en liknande grad av inflammation i hjärnan som möss som inte tränade. Däremot såg forskarna att träningen ökade antalet nybildade nervceller i hjärnan med cirka 30 procent.
– Detta indikerar att fysisk aktivitet kan påverka och skjuta upp utvecklingen av epilepsi. Huruvida det kan förhindra utvecklingen av alla typer av epilepsi kan den aktuella studien inte svara på. Tillsammans är de kliniska och prekliniska resultaten hoppingivande och öppnar upp för nya studier för att förstå hur träning och epilepsi kan tänkas hänga ihop, säger Matilda Ahl, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare på studien.
Fakta epilepsi: Epilepsi är en neurologisk sjukdom som drabbar strax under 1 procent av världens befolkning, man räknar med att 60 000-70 000 personer i Sverige lider av sjukdomen. Epilepsi orsakas av en permanent eller tillfällig påverkan på hjärnan och kännetecknas av återkommande oförutsägbara kramper. De som drabbas har ökad risk för skador, depression, ångest, kognitiv försämring och för tidig död.
Källa: Epilepsiförbundet & Läkartidningen 21/2018.
Forskningen är genomförd med ffa bidrag från Vetenskapsrådet, Crafoordska Stiftelsen, ALF och Kungliga Fysiografiska Sällskapet.
Tove Smeds
