Den verkar inte ha någon ände, den där vårdkrisen som många upplever och som det rapporteras om i medierna dagligen. Allt ifrån platsbrist, personalbrist och bekymmer kring hur vården ska möta en allt större åldrande befolkning skapar rubriker. Men det finns hopp om att förbättra situationen, menar professor Jan Nilsson, ordförande för den nystartade Tankesmedjan Vård och Vetenskap.
– Alla har varit överens om att det finns problem i vården, men det har tidigare saknats initiativ för hur hälso- och sjukvård ska göra för att lyckas omsätta forskning och på så sätt utveckla den egna verksamheten. Det vill vi ändra på och opinionsbilda för, säger Jan Nilsson.
Bakgrunden till att tankesmedjan startar är åtgärdsprogrammet Kunskapslösningen, med 17 förslag för en bättre hälso- och sjukvård som Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet tagit fram. Det innehåller bland annat förslag på hur man ska kunna integrera forskningen ännu mer i vården, så att kunskapen ökar och så att det skapas sätt för vården att utveckla sig själv. Målet är att universitetssjukvården ska vara ett nav för kunskapsutvecklingen inom den samlade hälso- och sjukvården i landet.
– I arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet var det många olika experter både från regionerna, universitetssjukhusen, forskningsfinansiärer och från sjukvårdens professioner involverade.
Men det behövs opinionsbildning för att omsätta idéerna på riktigt, menar Jan Nilsson. Representanter från tankesmedjan har därför träffat riksdagspolitiker och haft kontakt med flera av de utredningar som nu pågår och som rör hälso- och sjukvårdens framtid.
–Vården är en av de verksamheter som kostar mest pengar i landet och som rymmer den högst utbildade arbetskåren. Ändå missar vi möjligheterna att utveckla vår verksamhet.
Orsaken, menar Jan Nilsson, stavas administrations- och återrapporteringsbörda.
– Idag ägnar personal inom vården mer tid åt rapportering och styrsystem än åt att utveckla verksamheterna. Det menar jag är den viktigaste orsaken till att vårdpersonal lämnar, vilket i sin tur leder till den vårdkris vi ser idag.
Här behöver sjukvården ett stärkt forsknings- och utvecklingsuppdrag – något som på sikt skulle leda till en bättre arbetsmiljö och gagna forskningen, enligt Jan Nilsson.
– Det måste till en ny kultur inom vården där vi använder forskning för att utveckla verksamheten på ett sätt som bättre möter patienternas och samhällets behov. För detta behöver vi ett tydligt uppdrag och resurser från våra politiker.
Varför behövs en tankesmedja?
–Ibland kan det vara svårt att komma med idéer och krav som ifrågasätter de verksamheter man själv jobbar med. En tankesmedja är oberoende, och det gör det möjligt att föra fram idéer som kan påverka den verksamhet man är del av. Det här är något vi inom vården måste göra tillsammans med forskare från akademin.
Vill du engagera dig? Mer information om tankesmedjan och deras arbete hittar du här: Tankesmedjan Vård och Vetenskap
Tove Smeds