En stor del av sjuköterskornas arbete på vårdcentraler består av att bedöma patienters vårdbehov via ett möte eller telefonsamtal. Denna form av vårdprioritering, så kallad triage är en viktig första instans för att vägleda patienter till rätt vårdnivå utan att belasta sjukvårdssystemet i onödan. Men när triagering för några år sedan började ske digitalt, innebar det ett helt nytt arbetssätt. Via textbaserade digitala vårdsystem (tex 1177 eller Mitt PTJ) beskriver patienter sina besvär och svarar på frågor i formulär som sjuksköterskor läser, bedömer och hanterar vidare. Kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor sker i en chatt där vårdbeslutet förmedlas tillbaka till patienten.
– Bland sjuksköterskor har det funnits ett starkt motstånd mot det här nya arbetssättet. Det handlar om en helt ny metod, där andra förmågor än de vanliga krävs för att utföra arbetet. Plötsligt ska de kommunicera och ge omvårdnad i skrift istället för att lyssna och prata med patienterna. Vissa sköterskor gillade detta nya arbetssätt, men flertalet upplevde det som försvårande och obekvämt, säger Ester Rydell.
Studien är liten, men resultatet visar ändå på en betydande förändring av sjuksköterskors professionella verktygslåda som kräver andra förmågor än de som de är vana vid att arbeta med. De behöver utveckla skicklighet att tolka text och att uttrycka sig i skrift. Det finns fördelar med digital triagering som vi absolut ska utnyttja, men det kan inte ersätta fysiska möten eller telefonkontakt.
Hon är distriktsjuksköterska på Hälsocentralen Sankt Hans i Lund och forskaranknuten till Lunds universitet och tycker att efterfrågan på digitaliseringen av vården gör det viktigt att förstå på vilket sätt det påverkar sjuksköterskors arbete. Hon har lett en kvalitativ forskningsstudie gjord på tre olika vårdcentraler i Skåne som inkluderade intervjuer med distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor.
– För att göra en vårdbedömning via en chattfunktion behövs erfarenhet och andra verktyg än vid annan triage. Det är mer omständligt och informationen om personens allmäntillstånd upplevs som plattare och därmed svårare att tolka. Den kliniska blicken, som är den sammanlagda bedömningen som sjuksköterskan får genom att observera, prata och lyssna till vad som sägs mellan raderna, sätts ur funktion, säger Sigrid Stjernswärd, forskare vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Enligt studien är digital triage särskilt lämpligt för exempelvis receptförnyelser och enklare besvär, eftersom frågorna då är tydligt standardiserade. Vid mer komplexa ärenden där det finns en lång historik av samsjuklighet, användning av flera läkemedel eller svårigheter att uttrycka sig skriftligt, är digital triage inte lämpligt eftersom det är lätt att missa viktiga nyanser och svårt att få en helhetsbild av patientens hälsotillstånd. Vid osäkerhet slutar det oftast med att sjuksköterskan ändå ringer upp patienten för att kunna göra en bättre bedömning. Detta visar på att digital triagering där man behöver samla in mer information varken är effektiv och eller säker. På grund av de kommunikativa begränsningarna, kan digital triage ensamt därför leda till ett försämrat arbetsflöde, sämre vårdkvalitet och patientsäkerhet samt förstärka det digitala utanförskapet, menar forskarna.
Samtidigt finns det fördelar med digital triage, exempelvis mer tid för reflektion eller möjlig konsultation av en läkare - jämfört med ett kort telefonsamtal som generellt bör ta max sju minuter. Digital triage kan även förbättra arbetet genom att det går att bifoga bilder eller annan relevant information, samt att det kan vara bekvämt för de som är vana vid skriftlig kommunikation.
– Studien är liten, men resultatet visar ändå på en betydande förändring av sjuksköterskors professionella verktygslåda som kräver andra förmågor än de som de är vana vid att arbeta med. De behöver utveckla skicklighet att tolka text och att uttrycka sig i skrift. Det finns fördelar med digital triagering som vi absolut ska utnyttja, men det kan inte ersätta fysiska möten eller telefonkontakt, avslutar Ester Rydell.
