Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Moa Wolff forskar på järnbrist bland gymnasietjejer

Forskaren och läkaren Moa Wolff undersöker i en ny studie hur vanligt det är med järnbrist bland dagens tjejer i gymnasieåldern.

Nyligen inleddes en studie bland gymnasietjejer i Lund och Malmö. Det är forskaren och läkaren Moa Wolff som vill undersöka hur vanligt det är att järnbrist leder till hjärnbrist.

Varför vill du undersöka järnbrist hos flickor i gymnasieåldern?

– Mitt intresse för det här det väcktes förra vintern när jag upptäckte att mina båda tonårsdöttrar hade järnbrist och blodbrist. Då hade jag under en längre period märkt att de var trötta, vilket de också själva klagade på. Som tonårsmamma tänkte jag att detta nog är vanligt och att det väl handlar om att de rör sig för lite, eller tittar för mycket på sociala medier. Det finns så många förklaringsmodeller för varför unga tjejer mår dåligt.

När hon själv väl upptäckte orsaken till döttrarnas mående slog det henne att det kanske är många fler tonårstjejer där orsaken till tröttheten är just järnbrist.

– Vi har länge vetat att har man så mycket järnbrist att man får blodbrist blir man trött. Man mår dåligt, kan bli andfådd, bli yr och så. Men ny kunskap som har börjat komma från 2000-talet och framåt visar att järnbrist även utan blodbrist kan ge liknande symtom. Man blir trött, tagen och fungerar sämre kognitivt, med minnet t ex.

Vad är det ni ska göra?

Vi kommer att genomföra en studie där vi ska rekrytera 250 gymnasietjejer från Malmö och Lund. De får fylla i enkäter om hur de mår och lämna prover där vi tittar på blodvärdet och järnförrådet.

Hur undviker man järnbrist?

Man får tänka på hur man får i sig järn. Det är så att man kan äta vegetariskt och veganskt, men man kanske behöver tillsätta järntillskott, eller var väldigt noga med hur man får i sig järn i kosten.

Det andra som är viktigt är att tänka på är hur man förlorar järn. Där kan det vara svårt att veta om man har rikliga mensblödningar för det är inget vi jämför med varandra. Men upplever man sig ha rikliga blödningar, att man blöder igenom på natten och måste dubbla skydd – då har man sannolikt en riklig mensblödning. Då kan det vara svårt att med hjälp av kosten upprätthålla järnvärdet.

Vad hoppas du att studien ska leda till?

– Vi har ingen anledning att misstänka att andelen unga tjejer med järnbrist har minskat de senaste 20-30 åren. Kan vi få upp ögonen för detta, och kanske att man får fundera på om det är någonting vi behöver screena för. Eller ger bättre information till de som vill äta vegetariskt eller veganskt om det är det som orsakar järnbristen, eller bättre information till dem som har rikliga mensblödningar.

Moa Wolff är forskare vid Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och Centrum för primärvårdsforskning (CPF) samt specialistläkare i allmänmedicin inom Primärvården i Region Skåne.
Profil i Forskningsportalen


Centrum för primärvårdsforskning (CPF) är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. CPF ska, med primärvården som bas, bedriva världsledande forskning genom aktivt utbyte av kunskaper mellan grundforskning, epidemiologi och patientnära, klinisk forskning. Forskningens syfte är att ge vetenskapligt underlag för bättre hälsa och välbefinnande hos den befolkning som primärvården har som uppgift att tjäna.

I forskningsprojektet ingår även Beata Borgström Bolmsjö, Anna Stubbendorff och Tomas Bejersten, ST-läkare.