Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dödsfall i världen, säger forskaren Sebastian Albinsson, universitetslektor och docent i kärlfysiologi vid Lunds universitet.
– Utöver livsstilsförändringar är statiner och andra blodfettssänkande läkemedel viktiga behandlingsstrategier för att minska risken för kärlsjukdom. Problemet är att det i vissa fall inte är möjligt att sänka nivåerna av en patients blodfetter tillräckligt mycket för att undvika kärlsjukdom. Därför behöver vi även kunna behandla patienter för att minska upptaget av fett i kärlväggen.
Tillsammans med kollegan och postdoktorn Marycarmen Arévalo-Martinez står han bakom en ny studie som nu publiceras i Vascular Pharmacology. Sebastian Albinsson förklarar det speciella arbetssätt som lett fram till att de nu kan bekräfta vad bland andra han och hans kollegor visat i tidigare studier, men då i celler framodlade i labbet: fettinlagring i kärlväggens celler kan minskas genom att påverka hur aktivt ett visst protein, MRTF, är. Studien visar även att hämning av galectin-3, ett inflammatoriskt protein som regleras av MRTF, kan minska fettinlagring.
– Cellerna vi nu har använt kommer från överblivna, men intakta och levande bitar av kärl från by-pass-operationer. Kärlen är mer lika cellernas naturliga miljö än vad de odlade cellerna är, berättar Sebastian Albinsson.
Rent praktiskt går insamlandet av kärlen till så här: Patienterna informeras om studien och ger sitt samtycke till insamlingen. Vid operation kan kärlfysiologer snabbt vara på plats och säkra kärlens fortlevnad. Efter att kärlen rensats från omgivande vävnad och försetts med nödvändig näring, placeras de i ett odlingsskåp under kontrollerade förhållanden – så kallad organodling.
En vecka på sig för att undersöka cellerna
I det läget har forskarna ungefär en vecka på sig för att undersöka hur cellerna reagerar på olika stimuli och farmakologisk behandling. Först tillsattes kolesterol i odlingsmediet för att skapa förfettning av kärlväggen. En kärlbit från samma patient, som organodlades utan tillsatt kolesterol användes som kontroll.
I nästa steg studerades proteinet MRTF, som styr hur vissa gener uttrycks – bland annat just galectin-3.
– Genom att hämma MRTF minskade fettinlagringen i kärlen med runt 50 procent. När vi hämmade galectin-3 var minskningen av fettinlagring cirka 20 procent . Vi har sett likande resultat vid cellodling tidigare, men det går aldrig att veta om resultatet blir samma i en hel vävnad som vi nu använt oss av. Hel vävnad är betydligt mer likt patientens egen kropp, säger Sebastian Albinsson.
Han vill rikta ett stort tack till den engagerade personalen vid thoraxkirurgiavdelningen på Skånes universitetssjukhus i Lund samt till patienterna som godkänt att deras kärl använts till studien. Bakom studiens möjliggörande står även lundabolaget Galecto Biotech – vars bana också tog sin början på Lunds universitet. Det är bolaget som utvecklat och valt ut den molekyl som använts för att selektivt hämma proteinet galectin-3.
Genom att nu ha studerat effekter både i odlade celler och intakta blodkärl, är nästa forskningssteg att gå vidare till djurstudier.
– I djurmodeller för ateroskleros undersöker vi då om hämmarna även minskar fettupptag i levande djur. Först därefter kan det bli aktuellt med kliniska studier på människor, säger Sebastian Albinsson.
