Följande projekt tilldelas medel från Vetenskapsrådet:
Forskare: Ola Andersson, docent vid Lunds universitet och överläkare i neonatologi vid Skånes universitetssjukhus.
Forskningsstudie: Bevarad navelssträngscirkulation vid akut kejsarsnitt – ett nytt koncept för återupplivning av nyfödda.
Beviljade anslag: 19,9 MSEK under fyra år, Lunds universitet
Vad kommer anslaget att användas till?
Studien är en fortsättning på vår tidigare studie ”Sen avnavling vid behov av ventilation” där vi såg att andningspåverkade, vaginalt nyfödda barn som fick sen avnavling syresatte sig bättre, hade starkare hjärtfrekvens och muskelaktivitet och friskare hudfärg, än de som fick navelsträngen klippt direkt. I den uppföljande studien ska vi undersöka om samma sak gäller för de barn som föds med akut kejsarsnitt.
Varför är detta viktigt?
Sedan våra tidigare studier vet vi att nyfödda barn som får navelsträngen klippt efter tre minuter, har högre järnnivåer än de barn som får den klippt direkt. Järn har betydelse för barns neurologiska utveckling och uppföljande studier av barnen vid två års ålder, visar också att avnavling gynnar deras motoriska utveckling. Kan vi även hjälpa de barn som föds med akut kejsarsnitt, ger vi dem bättre förutsättningar för deras start i livet.
Forskare: Martin Magnusson, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus
Forskningsstudie: Pilotstudie av genomförbarhet av seleniumintervention vid hjärtsvikt.
Beviljade anslag: 1,1 MSEK under ett år, Lunds universitet
Vad kommer anslaget att användas till?
Vi vill undersöka om tillskott av mineralet och grundämnet selen kan hjälpa patienter med hjärtsvikt. Vi kommer att genomföra en pilotstudie med 200 patienter på fem sjukhus i Sverige, för att testa om detta är en metod som fungerar och som även är genomförbar i en större studie.
Varför är detta viktigt?
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom där hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod till kroppen. Tidigare studier har visat att personer med hjärtsvikt ofta har brist på selen, som hjälper kroppen att skydda sig mot skador, stärka immunförsvaret och reglera ämnesomsättningen. Genom att undersöka om selen kan förbättra hälsan hos dessa patienter, kan vi hitta nya sätt att behandla hjärtsvikt och förbättra liv.
Forskare: Teresa Ullberg, docent i neurologi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus
Forskningsprojekt: Målstyrd urakut vård vid hjärnblödning - en internationell, parallell, klusterrandomiserad studie.
Beviljade anslag: 18,8 MSEK under fyra år, Lunds universitet
Vad kommer anslaget att användas till?
Vi vill undersöka om ett målstyrt behandlingsprotokoll är överlägset standardvården för patienter med spontan hjärnblödning. Studien leds från Sverige , men kommer att genomföras i flera länder på totalt 120 sjukhus.
Varför är detta viktigt?
Behandlingen vid hjärnblödning har inte haft samma framgångar som den vid propporsakad stroke. Hjärnblödningar representerar bara cirka 13 procent av alla stroke i Sverige, men står för hälften av den strokerelaterade dödligheten. I vårt projekt tillämpas ett målstyrt behandlingsprotokoll där flera viktiga behandlingskomponenter ingår. Detta kommer att ge en kvalitetsförbättring av vården och ger konkreta mätpunkter för att löpande utvärdera hur det går på varje sjukhus.
Forskare: Allan Arthur Vaag, professor vid Lunds universitet och överläkare Skånes universitetssjukhus
Forskningsprojekt: Kartläggning av molekylära egenskaper innom subkutan fettvävnad enligt tidstrender och viktcykelbanor hos överviktiga personer som genomgår livsstils-, medicinsk eller kirurgisk behandling.
Beviljade anslag: 1,2 MSEK under ett år, Lunds universitet
Vad kommer anslaget att användas till?
Vi vill göra en årlig insamling av fettvävnadsprover under minst tre år från överviktiga personer. Dessa har hänvisats till fetmakliniken i Malmö för hjälp med viktminskning med antingen läkemedel, fetmakirurgi eller livsstilsintervention.
Varför är detta viktigt?
Även om det idag finns goda möjligheter att uppnå viktminskning med livsstilsförändringar, medicinering och kirurgi är det mer regel än undantag att fetman återkommer. Vårt projekt kommer att undersöka i vilken utsträckning molekylära och särskilt epigenetiska förändringar i fettvävnaden bidrar till att överviktiga personer ofta går upp i vikt igen efter viktminskning. Vi kommer också att kunna bedöma i vilken utsträckning olika behandlingar påverkar dessa molekylära och epigenetiska förändringar i fettvävnaden.
Forskare: Igor Zindovic, docent vid Lunds universitet och specialistläkare inom thoraxkirurgi
Forskningsprojekt: Förlängd behandling med posteriort perikarddränage för reduktion av postoperativt förmaksflimmer efter hjärtkirurgi.
Beviljade anslag: 17,7 MSEK under fyra år, Region Skåne
Vad kommer anslaget att användas till? Vi vill utvärdera om ett dränage bakom hjärtat kan förebygga förmaksflimmer efter hjärtkirurgi. Anslaget finansierar personal och utrustning som krävs för att genomföra studien i Lund, samt på sju andra nordiska studieorter.
Varför är detta viktigt?
Varje år genomgår cirka 6000 patienter i Sverige ett hjärtkirurgiskt ingrepp varav ungefär 40 procent får fömaksflimmer i efterförloppet. Förmaksflimmer är associerat med högre risk för komplikationer och förtida död, men innebär också en ansträngning på vården med förlängd sjukhusvistelse och återinläggningar. Om vår hypotes stämmer och behandlingen fungerar, kommer vi att förebygga hjärtflimmer hos hundratals patienter i Sverige varje år.