Nu delar Hjärt-Lungfonden ut 76 miljoner kronor till forskning vid Lunds universitet. Fyra av forskarna som får projektanslag i denna omgång är:
Henrik Engblom, adjungerad professor i klinisk fysiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han får 1,8 miljoner kronor i anslag från Hjärt-Lungfonden för att förbättra förståelsen för könsskillnader vid kärlkramp. Kvinnohjärtat är fokus för hans forskning för att förstå varför kvinnors hjärt-och kärlsjukdomar ter sig annorlunda än mäns. Kärlkramp är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård. Förträngningar i hjärtats kranskärl är en vanlig orsak, men kan även bero på småkärlssjuka i hjärtmuskeln, något som är vanligare hos kvinnor jämfört med män. Detta gör att kvinnor oftare genomgår onödiga ingrepp. Forskningens mål är att förbättra förståelsen för könsskillnader vid kärlkramp och kranskärlssjukdom.
Ellen Tufvesson, universitetslektor och docent i experimentell lungmedicin, tilldelas 348 000 kronor av Hjärt-Lungfonden. KOL och astma är inflammatoriska lungsjukdomar som leder till nedsatt lungfunktion, men deras specifika mekanismer är fortfarande inte helt förstådda. En viktig celltyp vid inflammation är neutrofiler, som har en mer väldokumenterad roll i KOL, men deras betydelse i astma är mindre känd. Ellen och hennes forskarkollegor undersöker nu hur neutrofiler bidrar till inflammationen och deras interaktion en molekyl (ADAM17) som påverkar neutrofilernas vandring till luftvägarna. Genom att studera blod- och luftvägsprover från patienter med KOL och astma ska forskarna undersöka hur ADAM17 och dess aktiva form påverkar sjukdomens svårighetsgrad och behandlingssvar.
Varje år drabbas omkring 25 000 svenskar av stroke och påföljande funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. I dag saknas detaljerad kunskap om hur prognosen ser ut för personer med olika typer av stroke, och vad som gör att vissa återhämtar sig bättre än andra. Arne Lindgren, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, får 2,4 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för att utveckla individuellt anpassade behandlingar som kan minska antalet personer som får funktionsbortfall efter en stroke. Bland annat ska han använda avancerade DNA-analyser för att försöka förstå faktorerna bakom variationerna.
400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Sjukdomen beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd. Gunilla Westergren-Thorsson, får 3,9 miljoner kronor i projektanslag från Hjärt-Lungfonden för som forskning om hur förändringar i lungvävnad kan styras mot läkning. Genom att analysera skillnader mellan frisk och sjuk vävnad hoppas forskarna identifiera mekanismer som driver sjukdoms- och läkningsprocesser och hoppas kunna identifiera biomarkörer i blodet för användning vid diagnos och utveckling av individanpassad behandling.