Orsakerna bakom typ 2-diabetes är inte helt klarlagda, men epigenetiken bidrar med viktiga pusselbitar i förståelsen av sjukdomen. En av författarna bakom den sammanfattande artikeln är Charlotte Ling, professor i epigenetik och diabetes vid Lunds universitet, som har bedrivit forskning inom området i snart 20 år och bidragit till flera av studierna som tas upp i översiktsartikeln.
– När jag började forska hade det gjorts få studier inom området. Sedan dess har det skett en stor kunskapsutveckling och nu vet vi att vi kan påverka vår arvsmassa och risk för att få typ 2-diabetes genom vår livsstil. Din livsstil kan göra dig sjuk precis som du kan minska risken för att bli sjuk genom att äta nyttigt och träna regelbundet, säger Charlotte Ling, som leder en forskargrupp vid Lunds universitets diabetescentrum.
Livsstilsfaktorer kan påverka
Generna ärver vi och de ändras sällan. Däremot kan livsstilsfaktorer som övervikt, onyttig mat och stillasittande, liksom åldrande, ge upphov till omfattande epigenetiska förändringar hos friska individer. Allt mer forskning talar för att dessa faktorer bidrar till utvecklingen av typ 2-diabetes.
DNA-metylering är ett exempel på en epigenetisk förändring och innebär att kemiska föreningar sätter sig på generna och påverkar deras funktion. Flera studier har identifierat förändrad DNA-metylering i bukspottskörteln, fettvävnaden, skelettmuskulaturen och levern hos individer med typ 2-diabetes. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer bli ett viktigt verktyg för att ge individanpassad behandling av sjukdomen.
– Förhoppningsvis kommer forskningen att leda till utvecklingen av en epigenetisk biomarkör som kan förutsäga vem som kommer att få typ 2-diabetes. Vi konstaterar också att det krävs mer forskning för att nå dit, säger Charlotte Ling.