Det måste finnas en genetisk risk i botten för att celiaki ska kunna utvecklas. Runt hälften av befolkningen bär på denna ärftliga riskgen som heter HLA-DQ2/8. Men forskning världen över söker fler svar på gåtan celiaki.
– Det finns många studier som tyder på samband både med kost och olika miljöfaktorer, men utan att rena orsakssamband har kunnat fastslås, säger Jesper Lexner, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i internmedicin och gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
I nära samarbete med handledaren Klas Sjöberg, adjungerad professor i gastroenterologi vid Lunds universitet, är Jesper Lexner nu i full gång med att undersöka ett nytt, hett spår: var och hur bor de skånska personer som diagnosticerats med celiaki?
Det var alltså i de grupper som har högst risk för att få celiaki – kvinnor och barn – som sjukdomen minskat mest. Denna utplaning har vi inte sett någon annanstans i världen, säger Jesper Lexner.
Detta mot bakgrund av en vetenskaplig studie som Jesper Lexner och kollegor publicerade sommaren 2024. I den ingick 3218 patienter boende i Skåne som diagnosticerats med celiaki 2010-2022. Av dem var 52,2 procent barn. 63,3 procent av de 3218 var flickor/kvinnor.
I studien noterade lundaforskarna flera intressanta företeelser: antalet nydiagnostiserade skånska celiakipatienter sjönk under studieperioden 2010-2022. Framför allt bland kvinnor var trenden tydlig. Antalet insjuknade barn sjönk också, och det var flickorna som stod för minskningen – under studiens 13 år minskade antalet nyinsjuknade flickor med nästan hälften (från drygt 80 till under 50).
– Det var alltså i de grupper som har högst risk för att få celiaki – kvinnor och barn – som sjukdomen minskat mest. Denna utplaning har vi inte sett någon annanstans i världen, säger Jesper Lexner.
Miljöns påverkan på celiakis förekomst undersöks i ny studie
Barnen i den skånska studien visade sig också få sin sjukdom senare – från att tidigare ha varit mest frekvent bland 0-4-åringar, är det under senare år främst barn över fem år som fått celiaki, och då oftare med mer diffusa symtom. Varför det ser ut så vet forskarna inte. Ett eventuellt samband som Jesper Lexner nu undersöker är om miljöfaktorer har påverkan på celiakis förekomst. I studien från i fjol såg han att det var större andel personer i mindre samhällen/småstäder som fick celiaki jämfört med personer på landsbygden eller i större samhällen/städer.
– Det ställe man bor på - påverkar det risken för att få celiaki? Om ja, vilka miljöfaktorer ser då ut att spela roll, sammanfattar Jesper Lexner den aktuella frågeställningen.
I en kommande studien ska forskarna samla in tillgängliga satellitdata som kan ge en mängd information, till exempel om de boende har mycket skog runt sig, om det finns industrier i närheten, om det odlas vete i närområdet… I den redan publicerade studien visade sig Svedala kommun ligga i topp i andel insjuknade i celiaki. Forskarna ser en tendens att celiaki är vanligare i sydvästra Skåne än i övriga länet. Lägst andel visade sig Perstorp ha – fastän den kommunen varken kan beskrivas som ren landsbygd eller som en större stad. Det antyder enligt Jesper Lexner att orsaken till celiaki är komplex och att det måste vara flera olika miljöfaktorer i kombination som gör att en person får sjukdomen: kost, mag-tarminfektioner, miljön man bor i.
– Det är också därför vi vill göra studien med satellitdata. Vad i levnadsmiljön där man bor är det mer specifikt som påverkar risken för celiaki? säger Jesper Lexner.
