Tidigare forskning av diabetesforskaren Rashmi Prasad har visat att variationer i tidigare kända riskgener för typ 2-diabetes ger ökad risk för barnet att få sjukdomen om de ärvs från mamman. Att ärva dessa gener från pappan hade däremot mindre eller ingen påverkan på sjukdomsrisken. I en ny studie, publicerad i Diabetologia, har Rashmi Prasad studerat hur egenskaper som kroppsvikt, nivåer av blodsocker och kolesterol samt insulinfunktion förs vidare från mammor och pappor till barn och hur dessa effekter förändras över tid. Alla dessa egenskaper har betydelse för den kardiometabola hälsan.
– Vår nya studie visar att mamman hade störst inflytande på nivåerna av blodsocker och blodfetter under barnets olika åldrar. Egenskaper kopplade till insulinfunktion, som har betydelse för risken för diabetes, påverkades mer av pappan över tid. Studien har varit möjlig att genomföra tack vare genetiska analyser och robust data från en befolkningsstudie med noggrann uppföljning, säger Rashmi Prasad, docent i genetik och diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum.
Blodsocker och blodfetter
Rashmi Prasad har lett studien tillsammans med forskare vid King Edward Memorial (KEM) Hospital and Research Centre i Pune i Indien. Forskarlaget har gjort genetiska och statistiska analyser av data från 2400 deltagare i befolkningsstudien Pune Maternal Nutrition Study (PMNS) i Indien. Forskarna har studerat förhållandet mellan BMI (body mass index), insulinfunktion och nivåer av blodsocker och blodfetter hos föräldrar och barn när barnet var 6, 12 och 24 år. Förhållandet mellan dessa egenskaper hos föräldrarna och barnet har förklarats med hjälp av genetiska markörer. Studien visar att mamman hade störst påverkan på barnets födelsevikt. Barnets förmåga att reglera nivåer av blodsocker och blodfetter var mer förknippad med mammans gener från födseln till vuxen ålder.
– När vi tittade på nivåer av blodsocker och blodfetter på gruppnivå kunde vi se att mammans och barnets värden stämde överens till stor del. Om vi vet att mammans gener har störst påverkan på barnets förmåga att reglera kolesterolnivåerna kan de förebyggande behandlingarna fokusera på att reglera blodsocker och kolesterol hos den gravida mamman för att minska risken för att barnet utvecklar hjärt-kärlsjukdomar i framtiden, säger Rashmi Prasad.
Påverkan på insulinfunktion
Deltagarna i befolkningsstudien har medverkat i tester som mäter de insulinproducerande cellernas funktion och insulinkänslighet. Forskarnas analyser visar att pappans gener hade störst påverkan på barnets insulinfunktion under olika åldrar.
– Om pappan har insulinresistens och en försämrad insulinfrisättning så kan det komma att påverka barnet i framtiden. Sådan kunskap kan användas för att förebygga typ 2-diabetes. Genom ökad fysisk aktivitet kan insulinkänsligheten öka hos både pappan och barnet. Vi vet att träning kan minska risken för typ 2-diabetes, säger Rashmi Prasad.
Forskarlaget hoppas att få se fler studier som ökar förståelsen för hur föräldrarnas metaboliska egenskaper påverkar barnets hälsa. Sådan kunskap kan leda till nya strategier som kan förebygga typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fetma i ett tidigt skede.
– En del effekter på barnet som vi har sett i den här studien kan bero på mammans gener, men kan också handla om mammans påverkan på fostret under fostrets utveckling. Det behövs mer forskning för att påvisa de exakta mekanismerna bakom föräldrarnas effekter på barnet. Vi anser att vår studie ger stark evidens för att båda föräldrar påverkar barnets ämnesomsättning på olika sätt, säger Rashmi Prasad.
