Högt blodtryck (hypertoni) är idag den vanligaste diagnosen inom primärvården i Sverige och en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom. Man beräknar att hälften över 65 år har ett för högt blodtryck. Studier i bland annat Australien visar att eftervård med livsstilsråd via SMS till personer som överlevt hjärtinfarkt, har gett goda resultat med förbättrade levnadsvanor. Därför ville forskare vid Lunds universitet undersöka om detta även gällde för patienter med högt blodtryck i svensk primärvård.
– Vårdpersonal har ofta tidsbrist och under ett besök är det svårt att hinna ge patienten all information om blodtryck, medicinering och livsstilsförändringar. Det gjorde att vi - som ett tillägg till den vanliga behandlingen - ville prova om det genom en enkel digital intervention, gick att ge patienter fler verktyg att förbättra sin kärlhälsa, säger Susanna Calling, forskare vid Lunds universitet och specialist i allmänmedicin inom Primärvården Skåne.
Små justeringar i livsstil gör skillnad
Studien inkluderade 401 patienter mellan 40 och 85 år i Skåne, Kronoberg, Västra Götaland och Stockholm som diagnostiserats med högt blodtryck. Via smartphone fick deltagarna i interventionsgruppen fyra SMS i veckan under ett halvt års tid, med råd och information kring fysisk aktivitet, alkohol, kost, tobak och allmän hjärtkärlhälsa. Forskarna såg signifikant skillnad mellan SMS-gruppen och kontrollgruppen när det gäller de som hade låg självskattad hälsa och var stillasittande. Dessa patienter sänkte sitt diastoliska blodtryck (undertrycket) med 5 mmHg – vilket står i paritet med ett blodtryckssänkande läkemedel. Totalt sett så ökade deltagarna i SMS-gruppen sin fysiska aktivitet med i snitt 25 minuter i veckan och minskade sitt intag av alkohol signifikant under interventionen.
Eftersom patienter med dålig självskattad hälsa ofta är svåra att nå med livsstilsinterventioner, är detta extra glädjande. Man behöver inte göra jättestora förändringar när det gäller hjärt- och kärlhälsa, utan även små justeringar gör skillnad.
– Eftersom patienter med dålig självskattad hälsa ofta är svåra att nå med livsstilsinterventioner, är detta extra glädjande. Man behöver inte göra jättestora förändringar när det gäller hjärt- och kärlhälsa, utan även små justeringar gör skillnad. Att försöka få till en hälsosam rutin i vardagen, ta en lunchpromenad, använda trapporna istället för hissen eller ställa bilen längre bort ger effekt, säger Hanna Glock, doktorand vid Lunds universitet och specialist i allmänmedicin inom Primärvården Skåne.
Djupintervjuer gjordes med 14 av deltagarna som fått SMS-råd, där det framgick att de behövde mer kunskap om högt blodtryck och hur det påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar. De menade att upplägget var bra och att SMS’en kunde läsas när de hade tid, men hade önskat mer individualiserade råd. Det var viktigt att meddelandena kändes peppande och motiverande och inte som pekpinnar.
Studien varade i sex månader, vilket är ganska kort tid när det gäller att etablera nya levnadsvanor. Forskarna menar att sjukvården därför på ett mer långsiktigt och systematiskt vis, behöver bygga in sätt för att ge patienter livsstilsråd som en del av behandlingen.
– Slutsatsen är att SMS har potential att ha en positiv effekt på blodtryck och livsstil, men skulle kunna vidareutvecklas och individanpassas mer. På så vis skulle det kunna utgöra ett komplement och till viss del avlasta den ordinarie sjukvården, avslutar Susanna Calling.
