Ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes har godkänts för användning i USA. Om läkemedlet Teplizumab blir tillgängligt även i Europa kan det ställa nya krav på att sjukvården ska börja screena för sjukdomen. Åke Lernmark är en av de diabetesforskare som har utvecklat screeningmetoder för typ 1-diabetes.
– Om tillgången till bromsläkemedel blir större kommer vi förmodligen att se ett ännu större intresse för att screena för typ 1-diabetes. Vi behöver se till att våra metoder gör det så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt att screena för sjukdomen, säger Åke Lernmark, seniorprofessor i experimentell diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum.
Jämförde två metoder
Åke Lernmark har tagit fram en metod som mäter diabetesrelaterade autoantikroppar och som för närvarande är en internationell standard. Metoden som kallas RBA (radiobinding assay) mäter diabetesrelaterade autoantikroppar i ett blodprov. Han har nu lett en studie där standardmetoden jämförs med en ny metod som heter ADAP (antibody detection by agglutination-PCR). Den nya metoden ADAP har utvecklats av forskare vid University of California, Berkeley, som är medförfattare till studien.
Forskarna har jämfört de två mätmetoderna på blodprover från omkring 2 500 barn med nydiagnostiserad typ 1-diabetes och en lika stor kontrollgrupp utan sjukdomen och funnit att den nya mätmetoden var lika bra eller bättre än standardmetoden på att definiera vilka barn som är i riskzonen att utveckla typ 1-diabetes. Resultaten, som publiceras i tidskriften eBioMedicine, stod sig oavsett om analyserna gjordes i Sverige eller USA.
– Vi har lärt oss mycket om hur typ 1-diabetes utvecklas med hjälp av standardmetoden, men vi behöver utveckla bättre screeningmetoder för att de ska kunna användas inom sjukvården. En viktig slutsats av studien är att den nya metoden kan användas för att genomföra storskalig screening för typ 1-diabetes, säger Åke Lernmark.
Storskalig screening
Barnläkaren och forskaren Daniel Agardh leder en forskargrupp vid Lunds universitets diabetescentrum som har screenat skånska barn för de tre autoimmuna sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit inom ramen för studien TRIAD. Inom studien används både standardmetoden RBA och den nya mätmetoden ADAP.
– En målsättning med projektet är att testa olika metoder som kan användas för storskalig screening av typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. En fördel med den nya metoden ADAP är att en robot som sköter sig själv kan analysera åttio prover åt gången, i stället för att fyra personer ska göra varje analys manuellt. En nackdel med standardmetoden RBA är att det krävs större mängder blod, säger Daniel Agardh.
I den första delstudien inom TRIAD screenades 2 271 skånska barn för de tre autoimmuna sjukdomarna, typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit, även kallat sköldkörtelinflammation. Forskarna kunde bland annat se att autoantikroppar associerade med typ 1-diabetes, celiaki och tyreodit var vanligare hos barn som hade en förälder eller ett syskon med någon av sjukdomarna. Resultaten har publicerats i tidskriften Frontiers in Pediatrics.
– Studien ger ökat stöd för att barn med föräldrar eller syskon med någon av sjukdomarna bör screenas för dessa sjukdomar. Problemet med att begränsa screening till barn med familjemedlemmar med någon av sjukdomarna är att vi skulle missa väldigt många barn med någon av sjukdomarna. Risken för att utveckla typ 1-diabetes ökar visserligen om en familjemedlem har sjukdomen, men de flesta som får typ 1-diabetes har ingen nära släkting med sjukdomen, säger Daniel Agardh.
Några droppar blod
De familjer som har deltagit i TRIAD har fått ett test hemskickat och blodprovet har sedan skickats vidare till labb för analys. I höst planerar Daniel Agardh att genomföra en betydligt större screeningstudie inom ramen för TRIAD. När studien påbörjas i höst kommer den nya analysmetoden ADAP användas som huvudmetod.
– Det kommer att underlätta för deltagarna som bara behöver bidra med några droppar blod. Vi hoppas att vår metod med hemmatestning kan användas inom sjukvården i framtiden, för att öka deltagandet och sänka kostnaderna för nationella screeningprogram. De flesta som deltar i våra studier är tacksamma för att möjligheten finns. Det ger förutsättningar att ställa om kosten om barnet visar sig ha celiaki. Om barnet visar sig ha odiagnostiserad typ 1-diabetes finns det möjlighet att sätta in insulinbehandling i tidigt skede, vilket minskar risken för komplikationer på kort och lång sikt, säger Daniel Agardh.
Scrolla ner för relaterade artiklar.