Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur självreaktiva immunceller tillåts utvecklas

Strax efter födseln har immunförsvaret bildat den mängd av de antikroppsproducerande immunceller, B1, som ska vara livet ut. Därefter bildas inga fler B1-celler. Men cellerna är självreaktiva – de producerar inte bara antikroppar mot främmande ämnen, utan även mot kroppsegna ämnen, och det är oklart varför immunförsvaret tillåter utvecklingen av just dessa celler. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet hittat den mekanism som styr B1-cellernas utveckling i möss. Fynden, som kan leda till fördjupad förståelse av vissa cancerformer och autoimmuna sjukdomar, har nyligen publicerats i tidskriften Science Immunology.

B1-celler är en självreaktiv undergrupp till B-celler som kontinuerligt producerar antikroppar som kan reagera mot kroppsegna ämnen. De är dock nyttiga snarare än skadliga, eftersom det ibland behövs en svag självreaktivitet för att ta hand om döende eller döda celler. B1-cellerna hjälper alltså till att städa upp så att det inte uppstår inflammation i kroppen.

Tidigare har man inte förstått hur immunförsvaret har kunnat tillåta just dessa självreaktiva celler att existera. Det finns nämligen väldigt stränga kvalitetskontroller i immunförsvaret, som eliminerar andra självreaktiva celler för att förhindra utvecklingen av autoimmuna sjukdomar.

– Vi har upptäckt en mekanism i form av ett protein, som under en strikt reglerad period i den neonatala immunutvecklingen hos möss, tillåter produktion och utvecklingen av B1-celler. Dessa B1-celler utvecklas under fosterstadiet och fram tills två veckor efter födseln. Därefter stängs det fönster som gjort det möjligt för dessa celler att mogna ut, säger Joan Yuan, forskargruppsledare vid Institutionen för laboratoriemedicin.

Proteinet som gör processen möjlig är Lin28b. Om proteinet saknas så utvecklas inte B1-cellerna och om det tvärtom övertrycks, mognar B1-cellerna ut även hos vuxna möss.

– Det vuxna immunsystemet består alltså av en blandning av nybildade celler och celler som utvecklades tidigt i livet och finns kvar hela livet. Vi tror att immuncellerna har specifika roller beroende på när de utvecklas och skyddar alltså kroppen på olika sätt. De långlivade immuncellerna bär med sig minnen och erfarenheter av tidiga upplevelser, där allt som finns precis i början av livet är signaler som hjälper till att forma det livslånga immunförsvaret.

Det protein som forskargruppen har identifierat, hjälper således till att forma det tidiga immunförsvaret genom att tillåta vissa självreaktiva celler. De långlivade B1-cellerna har en viktig betydelse för att programmera immunförsvaret för livet och kan bidra till reglering av autoimmuna sjukdomar och cancer.

– Även om försöken är gjorda på möss, har man har redan sett intressanta paralleller hos människa, där celler med liknande egenskaper som B1-cellerna återfunnits i navelsträngsblod. Nästa steg är att förstå hur vi kan koppla våra upptäckter till B-cellscancer och autoimmuna sjukdomar, avslutar Joan Yuan.

Publikation i Science Immunology
Lin28b controls a neonatal to adult switch in B cell positive selection
Stijn Vanhee, Hugo Åkerstrand, Trine Ahn Kristiansen, Sebak Datta, Giorgia Montano, Stefano Vergani, Stefan Lang, Jonas Ungerbäck, Alexander Doyle, Karin Olsson, Giulia Beneventi, Christina T. Jensen, Cristian Bellodi, Shamit Soneji, Mikael Sigvardsson,  Elin Jaensson Gyllenbäck, Joan Yuan.
Science Immunology  27 Sep 2019, DOI: 10.1126/sciimmunol.aax4453

 

Studien har finaniserats med stöd av European Research Council, Wallenberg Academy Fellows, Vetenskapsrådet, strategiska forskningsområdet StemTherapy, Wenner-Gren stiftelserna. Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

 

Åsa Hansdotter

 


 

 

Joan Yuan. Foto: Åsa Hansdotter
Joan Yuan. Foto: Åsa Hansdotter

Kort fakta om studien

Ämne:immunologi och utvecklingsbiologi - grundforskning
Studiedesign: forskarinitierad studie
Djurstudie: mus
Experimentell undersökning: In vivo

 

Fakta B-celler

B-celler är vita blodkroppar som bekämpar kroppsfrämmande ämnen genom utsöndring av antikroppar. Antikroppar produceras mest vid infektioner men det finns också B-celler som, även hos friska individer, ständigt producerar mindre mängder antikroppar i kroppens vävnader. Dessa antikroppar kallas för ”Natural antibodies” och utgör ett viktigt skydd mot vanligt förekommande mikrobiala inkräktare och tros härstamma från en subgrupp av självreaktiva B-celler som kallas B1-celler. B1-celler är väl karaktäriserade i musmodeller men det är fortfarande oklart hur de ser ut och fungerar hos människor.

Kort fakta - immunförsvar

Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot olika typer av infektioner. Särskilda immunceller i kroppen, B-celler och T-celler, bildar då olika antikroppar som har specialiserade funktioner som skyddar kroppen mot främmande organismer t ex bakterier och virus. När immunförsvaret fallerar reagerar det istället mot kroppsegna ämnen och kan då orsaka sjukdom och skador på vävnader – detta kallas autoimmun sjukdom. Det finns många autoimmuna sjukdomar, några exempel är typ 1-diabets, glutenintolerans, Chrons sjukdom, Multipel skleros och reumatoid artrit.